top of page
  • Skribentens bildJohanna Söderlund

Här kommer ett grundrecept på växtfärgning. Jag gjorde det till en examensuppgift i artesanutbildningen i våras.

Material

Garn av naturfiber som ull, bomull, silke, lin och bambu. Jag har använt mest ull för färgämnet fastnar bäst på det.

Betningsmedel

Alun

Vinsten

Övrigt material

Kastruller

Träslevar

Vatten

Digital stektermometer eller termometer som visar minst 100°.

Spis eller eldstad

Betning

Betning görs för att pigmenten ska fästa bättre på den textila fibern Hittills har jag alltid använt alun eftersom det är giftfritt. Tidigare användes ex tenn, koppar- och järnsalter.

Jag brukar sambeta (jag löste upp alun i ljummet vatten och hällde det i färgbad just innan jag lade i garnet) men i fortsättningen tror jag att jag ska beta en större mängd garn skilt och ha färdigt betat garn. Garnet kan förvaras färdig betat ungefär 1 år.

Det behövs:

ca 10 g alun per 100 g yllegarn för betning. (I endel recept är det 20 g per 100 g garn men jag läste någonstans att 100 g garn upptar bara ca 10 g alun).

Till färgbad med koschenill behövs dessutom ca 5 g vinsten per 100 g garn

”Ordentligt” med växtdelar (beror på kastrullens storlek men hellre för mycket än för lite)

Arbetsgång

  1. Klipp sönder eller mal stora och hårda växtdelar.

  2. Lägg växtdelarna i en kastrull och häll på kokande vatten. Låt dra minst ett dygn, gärna två – tre dygn.

  3. Lägg garnet i ljummet vatten och låt det bli riktigt blött (samma dag man färgar).

  4. Koka växterna minst en timme. Samma gäller koschenillpulver (som inte behöver dra över natten).

  5. Om växtdelarna fastnar lätt i garnet sila bort dem.

  6. Häll i betmedlet i färgbadet som ska vara ca 90°. Det får inte koka. (Om man använder koschenill, tillsätt ytterligare ca 5 g vinsten per 100 g garn för att göra färgen mera röd och mindre lila).

  7. Lägg garnet i färgbadet försiktigt. Blir det stora temperaturskillnader för yllegarnet valkar det.

  8. Låt garnet badda minst en timme i 80° - 90°. (Garnet kan bli kvar i kastrullen flera dagar.)

  9. När du är nöjd med färgen, ta upp garnet, låt det svalna och skölj i riktigt med vattnet tills det är klart.

  10. I sista sköljvattnet tillsätts en skvätt ättika (vattnet ska smaka lite surt) för bättre hållbarhet av färgen. Om garnet känns hårt eller strävt brukar jag sätta i lite hårbalsam eller sköljmedel i sköljvattnet (tillsammans med ättikan).

Det finns färgämnen som inte ska ha höga temperaturer, ex krapp blir en mörkare röd om temperaturen är högst 60°.

Jag har använt ljung och koschenill på vitt och grått garn.

Boktips:

  • Lundgren Anna-Greta (1986). Färg ur naturen. Stockholm: Interpublishing

  • Räisänen R, Primetta A, Niinimäki K (2015). Luonnonväriaineet. Helsinki: Maahenki Oy

  • Tetri Anna-Karoliina (2010). Luonnonvärjäys. Helsinki: Moreeni

  • Tetri Anna-Karoliina (2013). Sienivärjäys. Helsinki: Moreeni

  • Tetri Anna-Karoliina (2016). Tekstiilivärjäys. Helsinki: Moreeni

Länktips:


  • Skribentens bildJohanna Söderlund

Det blev ett oplanerat uppehåll i bloggen, tiden bara rann iväg. Nu blir det annat, jag är på jobb igen och en något slags vardag har börjat på gott och ont. Det gör mig gott med struktur på dagarna men jag ser med fasa fram emot hösten, det är alltid den tid då det är mest bråttom och stressigt. Men jag överlever väl.

Studierna till textilartesan börjar inom ett par veckor. Det blir roligt och de är en sådan viktig motvikt till det byråkratiska arbetet jag har.

Jag har knappt alls varit i skolan under sommaren men jag tänker att jag behövt uppehåll och vila. På fredag är jag tjänstledig och då har jag tänkt väva på min pläd igen. Den ser ut såhär när den är solvad, jag har kommit längre än så här!

Ränderna i ränningen (varpen) och ränder i inslagen är växtfärgat garn, det övriga är vitt ullgarn jag köpt av en bekant som har egna får. Mera bilder kommer bara jag vävt lite till.


  • Skribentens bildJohanna Söderlund

Jag har hållit på att färga garner med växter och växtdelar de senaste dagarna. Jag har använt lökskal (fortfarande min favorit), henna med ättika och med soda (det blir olika färger), koschenill (kaktuslöss som också används i ex campari), blad av lupiner, te, krapprot och en svamp jag inte minns namnet på just nu. En del av materialet har jag köpt, annat har jag plockat själv. Garnet har jag delvis haft hemma och lite köpte jag i Kuressaare. Beskrivning på hur man gör kommer senare:). Så småningom kommer jag att sätta garnet till försäljning i min webshop.

Från vänster: lupin, gul lök, henna och svamp.

Garn färgat av krapprot väntar på att bli sköljda.

Lökskalsbad (gul lök)


bottom of page