Att se på kroppen med neutrala ögon

Under veckoslutet har jag på kurs med Elin Skogberg och vi har gjort ett mönster anpassat för just mig. Vi gjorde ett liv, dvs överdel utan ärm. Mönstret draperades direkt på kroppen och överfördes sedan till papper. Det kan nu förädlas till ärmlösa toppar, t-skirts, skjortor, blusar och klänningar. Mycket bra att ha.

För att se hur mönstret satt på kroppen, betydde att jag såg hur jag såg ut, oberoende om jag ville eller inte. Det var hälsosamt att försöka betrakta kroppen med neutrala ögon och inte söka efter alla skavanker och allt det jag inte tycker om. Kroppen är min och det gäller att gilla läget.

När jag ser tillbaka på livet finns det få perioder där jag är nöjd med min kropp. Om jag ser ett foto på mig själv för 20, 30 eller 40 år tillbaka kan jag inte förstå varför jag var så kritisk. Och alldeles onödig energi har gått åt att bekymra mig.

Här har vi just börjat nåla fram figurveck.

En bit på väg och mönstret sitter redan bättre.

Ett färdigt grundmönster som kan varieras i det oändliga, endast fantasin sätter gränser.

Hemma igen!

Jag kom hem i onsdags och varit på jobb två dagar, det var bra med en kort vecka. Fast idag fick jag gå hem på grund av migrän så jag har sovit bort hela eftermiddagen. Imorgon ska huvudet väl vara bra igen.

För att återgå till Åland; på tisdag gjorde jag en tur till Havsvidden som är ett hotellområde på norra Åland. Där skulle vara häftigt att bo men det är för dyrt för mig. Men jag ville uppleva utsikten. Det var och är något magiskt med öppet hav och ljudet av vågor som slog emot land. Jag blev nästan hypnotiserad och ville inte lämna platsen.

Efter Havsvidden och lunch i Mariehamn körde jag på nytt till Eckerö eftersom jag missat Käringsund dagen innan. Hur kunde jag göra det? I alla fall, där spelade man in delar av Vi på Saltkråkan på 1960-talet. Stället påminde mig om Alesundet i Kristinestad därifrån min pappa och farföräldrar är hemma. Jag tycker om båthus; farfars doftade tjära och olja och det hängde nät på väggarna.

Käringsund är säkert en turistfälla på sommaren men nu var jag nästan ensam.

Vad tyckte jag om Åland? Det är 40 år sedan jag senast var där och jag minns ingenting av det så jag kan inte jämföra. För mig blev Åland en blandning av Österbotten och Gotland. Österbotten för att husen och trädgårdarna liknar och har intryck av Sverige. Och Gotlands och Ålands natur liknar i alla fall lite, de är båda öar med hav runtomkring.

Det var en god idé att bo lite utanför Mariehamn, avstånden är korta och allt nära. Jag åker gärna till Åland igen och helst utanför säsong trots att det begränsar lite; många restauranger och turistställen är stängda men det fanns alldeles tillräckligt att göra ändå. Denna gång var lugnet och avsaknaden av sysselsättning det viktiga.

Natthimmel

Jag har länge velat fotografera natthimmel på ett sådant ställe där det är lite störande ljus. Men problemet har ju varit min mörkerrädsla. Nu är jag på ett sådant ställe där det finns lite ljusföroreningar och kunde testa fotografera och jag behövde inte gå längre än utanför dörren.

Jag hade tur när två av kvällarna var molnfria så jag hade tid att testa. Första kvällens resultat blev inte bra, bilderna blev oskarpa. Men andra kvällen gick det bättre, inte riktigt skarpt ännu och kanske inte så mycket stjärnor som jag hoppades på men jag är ganska nöjd ändå. Det gav mersmak.