• Johanna Söderlund

Jag har konstaterat det förr men säger det igen: jag bor i väldigt bra trakter med många fina utflyktsmål och vandringsstigar. Härom dagen var jag till Rissla skogsstig i Fiskars. Efter att ha kämpat mig upp för första backen då lungorna höll på att komma ut (alltså, min kondition måste förbättras!!) var terrängen mera lagom kuperad. Stigen går genom skog, längs vägar, över fält och målet är Rissla kraftverk och vattenfall.

Ibland var det absolut knäpptyst i skogen, inte ens träden susade. Mycket bra för min själ. Och kropp, inte att förglömma.

Om jag skulle ha som mål att en vandringsled per vecka i min hemkommun, jag har ju att välja mellan. Då borde jag bli en bättre människa.


  • Johanna Söderlund

Efter att ha täljt virknålar tillsammans med Molla Mills i september har jag hittat täljandet igen efter en paus på evigheter. Jag har inte täljt sedan jag var barn.

Igår satt jag vid Källviken och täljde och det var så underbart avslappnande. Hjärnan tömdes på det mesta.

Resultatet av mina försök blir eventuellt nystpinnar men jag får se. Kanske det bara blir pinnar. Eller ingenting. Huvudsaken att jag fick göra med händerna.



  • Johanna Söderlund

Efter att ha suttit instängt på utbildning (på distans) hela dagen fick jag akut längtan efter havet. Jag kom fram till Hangö efter till solnedgången (som är redan kl 16.17). Det var tyst, förutom vågorna mot stranden. Det var nästan helt mörkt, det lyste från några hus. Casinots torn var upplysta som om någon skulle bo där. Kanske ett mumintroll eller knytt.

När jag kom hem kunde jag andas lite lättare igen.