Jag hoppas att ni alla har en skön och avkopplande jul vad ni än sysslar med. Själv kommer jag att sova, sticka, äta choklad och gå ut till skogs!
Tur har jag garn i överflöd hemma så det går inte för mig som för damen i filmen.
För ett år sedan kunde väl ingen begripa vilket år det skulle bli. Ett nedstängt, stilla och ganska isolerat år. Trots det besvärliga med munskydd, avstånd och få sociala kontakter, förde året ändå med sig det goda för mig personligen att jag har haft tid att tänka (ibland lite väl mycket tid) och jag börjar veta vad jag verkligen vill i livet. Det är hög tid men det hör väl till min ålder. Att vara 50 + år är en vändpunkt i livet på det sättet att åtminstone jag ar fattat att jag inte är ung längre och mitt liv är begränsat. Jag kan inte vänta hur länge som helst.
Nog om detta, mina framtida planer får ni läsa om efter nyåret. Istället kommer en bildkavalkad från första halvan av år 2020. Ingen snö, inga människor, inga resor, bara promenader i närmiljön.
Mitt mönster till sjalen Förunderliga löv/Ihmeelliset lehdet har äntligen blivit publicerat i tidningen Taito. Jag har vetat om det 1 ½ år (planeringen på en tidning är långsiktigt). Det känns overkligt och roligt på samma gång. Jag har knappt vågat bläddra i tidningen för pessimistisk som jag är är jag rädd för att det ska finnas något fel i mönstret. Och jag väntar på att något hemskt ska hända för så här bra kan det inte fortsätta (jag blev också vald till Årets medarbetare på min arbetsplats samma dag som Taito började säljas). Jag är en riktig Filifjonka som väntar på katastrofen:)
Jag måste skärpa mig och njuta istället!
