Corona-håglöshet

Det är väl hösten och coronan som gör att en och annan av oss blir håglösa i dessa tider. Kvällarna är mörka och det har regnat mera eller mindre alla dagar (så känns det i alla fall). Jag saknar input/inspiration/nya tankar. Jag saknar hantverksmässor. Jag saknar att kunna handla utan munskydd. Jag vill att allt ska vara som vanligt.

Jag läste en artikel på yle.fi's sidor (tyvärr på finska) om hur man kan påverka hormonerna i kroppen så man mår bättre. Enkla saker som att ta en annan väg till butiken, duscha varmt, andras djupt och andra tips. Det är rimliga grejer att göra. Jag börjar nu med att andras djupare.

Stickläger i Ramsdal

Hemkommen efter ett till stickläger. Denna gång var jag en av arrangörerna och inte enbart deltagare Jag är trött, tröttare, tröttast efter allt prat och skratt och undervisning. Men roligt är det. Vi pixelvirkade (c2c), dominostickade, provade på olika hälar och muddar, hönsestrickade och mycket annat. Deltagarna verkade vara nöjda och belåtna. Alla hade så stort behov av att umgås när det i månader har varit så strikt. Det är det fortfarande men vi har i alla fall lärt oss att utan sociala kontakter går det inte att leva ett bra liv.

Alla ska sticka en lapp som de lämnar kvar som minne från lägret. Efter detta fjärde läger har vi 80 lappar med lika många färger och mönster. De hänger så fint som en installation i fönstret under lägret. Det kommer att bli en filt av något slag och den är full av värme, omtanke och skratt.

Karantän

Senaste vecka var jag några dagar i coronakarantän. Jag hade blivit exponerad för coronaviruset och fick bara vara hemma eller röra mig ute med den jag bor med vilket betydde mig själv. Nå, jag led inte av karantän, jag jobbade hemifrån och fick mat transporterad till dörren. Jag borde ha passat på att städa kökslådorna men det får bli till framtiden. Istället har jag försökt vara ute alla dagar att jag inte skulle damma igen och helt styvna bort på grund av all stickning.

En dag körde jag till Vedagrundets strand för att ta lite bilder till ett par stickmönster (som kommer senare).

Där och då märkte jag att nu är det höst; vinden var isande och det kändes som snö i luften (det kom nog bara lite regn). Ett par tappra segelbåtar hade god fart i yttre farleden. Några fågelskådare spanade in en flock sångsvanar som väntade på lämpliga vindar söderut.

Hösten är fin ändå.