Jag har haft nio mostrar och morbröder men nu är alla döda. Det är väldigt väldigt tomt. De har varit en viktig del av mitt liv, också morbror Lars som jag aldrig träffade. De har alltid tagit emot mig om jag velat komma på besök. De har berättat hur livet var förr, de har lyssnat på vad jag har haft att berätta, någon har stickat en tröja åt mig, de har gett mig matrecept, ibland lite pengar, bjudit på god mat och kokat kaffe. Jag har varit privilegierad att ha haft så många mostrar och morbröder, det är inte alla förunnat. De har varit fina förebilder för mig, varenda en på sitt sätt. De fattas mig.
