Det är alltid lika vemodigt den här tiden på året när jag gräver fram adressboken för att skriva julkort. Boken har adresser till mina mostrar och morbröder men de är alla döda och jag får väldigt ledsamt efter dem. Jag förmår mig inte att byta ut adressboken. Jag kan inte ens stryka över deras namn.
Konservativ och gammalmodig som jag är skickar jag "riktiga" julkort. Ibland skickar jag med en kort uppdatering över årets viktigaste händelser. Det viktiga i livet ska skrivas för hand.
