Dag 5 tillbringade vi på ön Burra och i den tidigare huvudstaden Scalloway.
Burra är uppdelad i två öar; West Burra och East Burra.
På West Burra finns Minn beach, en helt otrolig strand. Om man har följt med deckarserien Shetland har ett och annat lik legat här. Vi såg inga.
Vi vandrade på heden bland med fåren och njöt i det vackra vädret. Några av oss tog en kortare tur för att hinna ta oss ett bad. Vattnet var kristallklart, salt och cirka 13 grader. Så uppfriskande! Det finns inga omklädningshytter på stränderna utan det var bara att gå bakom en klippa om sådan fanns eller att stå på stranden och byta kläder. Det var inte lätt när sanden antingen var superfin och fastnade överallt (man fick gratis peeling av fötterna för det kom in så mycket sand i sockorna) eller så bestod stranden av klapperstenar och det knappt gick att stå. Men det var det värt.
Efter lunch inne i Scalloway fick vi höra om norska motståndsmän under andra världskriget som hade sitt högsäte i Scalloway. Här reparerade de sina båtar innan de tog sig till Bergen i Norge med utrusning till motståndsmännen där. De låtsades vara fiskare för att tyskarna inte skulle fängsla dem. En del kunde resa 40 gånger mellan Scalloway och Bergen. Modiga män!
Vi fortsatte till Scalloways museum som var mycket fint. Det fanns många små muséer på Shetland som var informativa och intressanta, för det mesta var det frivilliga som skötte verksamheten.
Sista programpunkten på eftermiddagen var ett besök hos Donna Smith som bott hela sitt liv på Burra och som lät spinna ull och som hon färgade med växtfärger. En syskonsjäl!
Garn på tork.
På torsdag, dag 6, stod Whalsey (som betyder Valön) på tur. Det var första dagen med dimma och regn i luften, alla andra dagar hade varit soliga, vilket hade varit en ovanlighet hela sommaren.
På vägen tog vi en avstickare till chauffören Johns torvtäkt. I maj-juni får man ansöka om att bryta torv till husbehov. Man eldar med det istället för ved. Det fanns just inga träd på Shetland.
Torven växer med 1 mm per år och John hade grävt ner ca 150 cm så det var ganska gammal torv han tog. Den var stenhårt packad, en torvbit kändes som ett vedträ.
Torven får torka över sommaren och sedan packas den i skjul färdig för mysiga brasor under vintern.
Torven och västen går ton i ton.
Efter vi anlänt med färja besökte vi Whalseys lokala museum som hade en avdelning för handarbete, främst stickning och en avdelning för fiske. Invånarna på Whalsey fiskar mycket, jorden är inte bördig.
Vadmal, ett vävt ylletyg som fått ligga i havet och valkas.
En kvinna som rensar fisk klädd i fairisle tröja.
Eftermiddagen tillbringade vi med att sticka lite shetlandsspets.
Comments