Ett gammalt inlägg på nytt, jag hade länkat fel till garnleverantören. Det ska vara Ruukin kehräämö och inte Pirtin kehräämö. Rätt ska vara rätt.
De senaste veckorna har jag stickat på en Skymningssjal (design av Sofia Kammeborn) i alpackagarn från Ruukin kehräämö i Mathildedal. Det var ett alldeles underbart garn, dyrt men underbart. Mjukt och följsamt. Garnet är spunnet av alpackor som finns i Mathildedal så det är lokalt producerat.
Jag valde ett naturvitt (390 m per 100 g) och ett brunt/svart/vitt (290 m per 100 g). Det gick åt knappa 200 g av det bruna och 170 g av det vita (spetsen medräknad). Sjalen blev stor men det var meningen. Jag vill dra den över mig när jag tar mig en tupplur på soffan.
Mönstret var ett ganska enkelt (och då menar jag det på ett positivt sätt) där garnet kom fram till sin rätt, garnet blev "huvudpersonen". Jag kommer säkert att använda samma mönster på nytt för konstigt nog blev det beroendeframkallande att sticka, "en rand till, jag hinner med en rand till, och en till,..."
Efter sjalen blev det helt tomt och jag tappade lusten att sticka en stund. Men nu är jag på gångs med nya projekt igen:)
